Eye of the World

First and främst. Igår sprang jag alldeles för långt.  Jag gick ut för en promenad, men så tänkte jag att jogging är ju mer utav en sport...

Två timmar senare ligger jag flåsande och helt exhausted på the lawn utanför huset och funderar över hur jag kunde vara sa dum. Eftersom jag inte vet några rundor än var planen att springa en bit och vända. Bara att jag inte kom ihåg att vända förrän alldeles för sent.  Och eftersom varje stopp eller "gå"-steg är ett misslyckande var jag tvungen att springa hela vägen hem. Det var INTE roligt. The hills härikring är mer berg än kullar,

Vad annat på agendan?
Mja, mamma Nicole har drabbats av det märkliga fenomenet hemorrojder (muhaha), då hon inte är van att sitta ner och precis har börjat jobba igen efter mammaledigheten.
Utöver det börjar fantasyboken "Eye of the world" att ta sig i kragen och utvecklas till en riktigt spännande bok, jag kan typ inte sova för att jag ser "Fades" som de kallas e v e r y w h e r e.
Det var någonting annat också, men den tanken slant iväg. Min lunchpromenad med Cole börjar nämligen att verka, för nu är jag sjukt hungrig. Ska styra den saken asap, dvs nu. (Love frkrtn.:ar)



Tills dess fortsätter livet här på den Ny Zeeländska gården i sakta mak.
(Jag älskar ordet mak, det är verkligen ett fantastiskt ord - smaka på det!)


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0