Via Redemption

Je suis back in Motown. Och jag har ont i magen så mycket som jag längtar tillbaka till Lund.

Jag drar det hela lite kort:

Efter den fantastiskt lyckade surprisen ägnade UPKA (som vi brukar kallas oss) kvällen åt spel, chips och massor med prat. Men detta vet vi ju redan. Vad vi inte visste var att man inte vill trampa i ELD. Men det är ett långt och invecklat internskämt, så jag förstår inte ens varför jag tog upp det. Anyway.


Den överraskade & setuparna firandes Valborg i Guatemala 2008

Gästfriheten på Tomegap är närmast fantastisk, och för att till fullo njuta av den ägnade jag endast morgonen där, för att sedan bege mig ut på äventyr på såväl Bankgatan som Akademibokhandeln. Därefter väntade ett radikalt kärt återseende, vilket jag också förtäljt, men som även det inte tas skada av att sägas en gång till.

Kvällen däremot. Återsåg alla gamla korridorare, vilket var helt sjukt roligt. En riktig lyckokaka!
Eftersom Mjölbypojken Johan Palm gick vidare i Idol till min förtjusning, måste jag prata svengelska min första vecka hos familjen Reesby. Detta är ett löfte till Gud, och sådana leker man inte med!
På grund av detta och andra trevligheter fick kvällen avslutas i "bästa" BROES BEFORE HOES-anda. Visst, jag viftade bort en het natt för att vinka adjö till mina vänner som skulle flyga till Tyskland klockan 0415. Helt rätt beslut.
=)

Sen ägnades the day mest åt att fästing/hjärnhinnevaccinera mig och att luncha med TENTS Glamour och hennes vänner (varav en jag inte mindes namnet på och refererade till as "Min lilla buddy" när min mamma ringde, vilket gjorde att Jessie fick viska kompisens namn etc.. Sjukt pinsamt iaf, särskilt när jag sedan sa att jag fått hjärnsläpp och kompisen sa "Jag vet att du vet vad jag heter Anna, ingen skada skedd". As if I knew, haha). Jag kom på att jag saknat Jessie mer än jag trodde under lunchen iaf, så det blev nästan ett tårdrypande farväl när vi skulle ta adjö. Eller ja.

Sen kom min bästaste ninjavän Daniel och följde mig till tåget, vilket var oerhört gentlemannamässigt gjort, precis som i gamla tider och inget mindre än vad man kan förvänta sig av denna dyrgrip.


Haha, en gammal bild när jag  rev sönder Daniels jeans. =)

Nu väl hemma har jag dissat två fester för att packa. Hell yeah.
And there's more coming - jag har precisley fått home mina nya bågar.


PGA "Bad face day" är detta allt ni får.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0